Nu just när jag kom hem trodde jag för ett kort ögonblick att jag förlorat tillgången till internet på min dator. Efter två re-boots av datorn fick jag dock tillbaka förbindelsen. Jag kan erkänna att en känsla av panik slog mig vid tanken på att inte ha internet. Det är ju via det jag kollar min skolmail, lyssnar på musik och tar inspiration och idéer, håller kontakten med nära och kära, ser på tv, allt möjligt helt enkelt. Samtidigt blev jag lite konfunderad över denna panikkänsla. Är det bara jag, eller är vi människor faktiskt redan så pass beroende av en uppfinning som blev ett vidsträckt fenomen först i mitten av 90-talet? Jag har ju för fanken växt upp i det kommersiella internets vagga, hur kan det vara så svårt för mig att klara mig utan det? Hur klarade man sig så bra utan det för bara 20 år sedan?
Det värsta är väl att bara att tänka sig en värld utan internet är för mig något som går över mitt huvud.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar